Många svenska elitidrottare har svårt att få ekonomin att gå ihop under sina aktiva år. Samtidigt som Riksidrottsförbundet länge efterfrågat statligt stöd har frågan hettats upp i debatten inför årets val. Nu väljer Djurgården Friidrott att ta saken i egna händer – och inför löner för alla sina elitidrottare.
“Vi vill att de ska kunna betala hyran och maten. Att vara vuxen i sitt arbete.”
Läs hela artikeln – helt gratis
Ange din e-postadress för att fortsätta läsa. Du behöver bara göra det en gång.
Det här ingår
- 1–2 nyhetsbrev i veckan
- Inbjudan till branschevenemang
- Redaktionella djupdykningar
Fyra av Djurgården Friidrotts fem elitaktiva får nu lön från föreningen. Den femte har valt att fortsätta sin satsning utan anställning. Tanken är att göra det lättare att kombinera elitidrott med vardagen.
Bakom initiativet står tränarduon Malin Sundström och Per Skoog, som också är klubbchefer för föreningen.
“Vi vill skapa en hållbar och långsiktig satsning, där både tränare och aktiva tillges att det är ett yrke vi håller på med,” säger Malin Sundström.
Enligt Malin förändras inte själva träningen eller verksamheten i grunden.
“Vi arbetar på samma sätt som tidigare. Skillnaden är att vi adresserar pengafrågan, men alla delarna hänger ihop.”
Satsningen startar i liten skala. Tanken är att först säkerställa att ekonomin håller innan fler kan anställas.
“Vi börjar med fem och i liten skala, eftersom vi inte vill tacka ja eller rekrytera när vi inte har finansiering bakom,” säger Malin.
Finansieras av sponsorer
Satsningen möjliggörs genom externa samarbetspartners. Ett av företagen som gått in i projektet är Sundström Safety.
“Vi har en stark partner som arbetar mycket med värdegrund och samhällsnytta. Vår förhoppning är att värdegrundsbaserade sponsorer kliver in så att det blir en win-win för båda parter,” säger Malin.
Del av en större diskussion
Samtidigt har frågan om elitidrottares ekonomiska villkor lyfts hos just Riksidrottsförbundet. RF:s ordförande Anna Iwarsson har pekat på att många landslagsaktiva har svårt att få ekonomin att gå ihop, och att svensk elitidrott riskerar att tappa talanger om förutsättningarna inte förbättras. Hon har bland annat betonat att plånboken inte ska vara avgörande för vem som kan representera Sverige.
Malin Sundström menar att utvecklingen på högre nivå inom idrottsrörelsen går alldeles för långsamt.
“Det är märkligt att det ska vara så segt högre upp, hos Riksidrottsförbundet. Det känns ibland som en dåligt smaksatt kolasås, det rör sig, men väldigt långsamt.”
I stället för att vänta på beslut högre upp valde klubben att agera själva.
“Vi gör det här för att vi lever här och nu, och har aktiva som vill se hur bra de kan bli fullt ut.”
Inte skapa press
En invändning som ibland lyfts är att ekonomisk ersättning kan skapa ökad press på idrottarna. Men enligt Malin Sundström har responsen varit motsatt.
“En aktiv fick frågan om det skulle kännas pressande att vara anställd. Svaret var nej. Det handlar om hur det är utformat. Det ska inte skapa stress, utan vara långsiktigt med respekt åt båda håll.”
Malin hoppas att fler klubbar följer efter.
“Vi hoppas att det kan skapa ringar på vattnet och få fler att våga testa liknande lösningar.”
I slutändan handlar satsningen om mer än medaljer.
“Vårt mål är att känna att vi har gjort allt när våra karriärer är slut – att resan var värd det,” avslutar Malin Sundström.
