Intäkterna i allsvenskan ökade till rekordnivåer 2025. Tillväxten drivs bland annat av rekordhöga transferintäkter och ökade intäkter från publik och sponsorer, visar EY:s senaste rapport.
Samtidigt minskar det samlade rörelseresultatet kraftigt, vilket enligt rapporten beror på stigande personalkostnader och ökade investeringar i spelartrupperna.
Läs hela artikeln – helt gratis
Ange din e-postadress för att fortsätta läsa. Du behöver bara göra det en gång.
Det här ingår
- 1–2 nyhetsbrev i veckan
- Inbjudan till branschevenemang
- Redaktionella djupdykningar
För tionde året i rad har EY publicerat en rapport där de analyserar ekonomin i allsvenskan. 2025 fortsatte allsvenskans totala omsättning växa, med 5,5 procent, till 3,7 miljarder kronor, visar EY:s nya rapport.
Den ökade tillväxten förklaras delvis av ökade transferintäkter, som 2025 uppgick till 1,1 miljarder eller 29 procent av ligans totala omsättning. Mer än hälften av de totala transferintäkterna, 571 miljoner kronor, stod Hammarby, Häcken, Brommapojkarna och Djurgården för.
Även publiktillströmningen och kommersiella intäkter ökade under 2025. Biljettintäkterna landade på 607 miljoner kronor. Intäkterna från reklam och sponsring låg 2025 på 603 miljoner kronor – en ökning med 8,2 procent jämfört med föregående år.
Samtidigt minskade allsvenskans samlade rörelseresultat till 41,6 miljoner kronor, att jämföra med 228,9 miljoner kronor 2024. Det minskade resultatet kan härledas till ökade personalkostnader och högre avskrivningar kopplade till sportsliga satsningar, enligt rapporten från EY.
Lönekostnad per vunnen poäng
Personalkostnaderna i förhållande till de totala kostnaderna varierar stort mellan de allsvenska klubbarna. Värnamo har högst personalkostnader sett till de totala kostnaderna – 67 procent.
Av lagen som spelar i allsvenskan även kommande säsong har IFK Göteborg lägst personalkostnader sett till klubbens totala kostnader, 43 procent. 2025 hade Östers IF, som åkte ur allsvenskan, lägst procentuella kostnad på 41 procent.
Sett till lönekostnaden per vunnen poäng finns det lag som sticker ut i både positiv och negativ bemärkelse.
Malmö FF hade, likt 2024, högst lönekostnad per poäng. Klubben betalade 6,7 miljoner kronor per poäng. Den höga summan förklaras i rapporten av ökade lönekostnader samt minskat antal poäng. Även Häcken sticker ut, personalkostnaderna låg på 5,7 miljoner kronor per vunnen poäng.
I den andra änden av tabellen finns GAIS och Mjällby som 2025 var väldigt kostnadseffektiva. GAIS betalade 757 tusen kronor per vunnen poäng – Mjällby betalade 846 tusen kronor per vunnen poäng.
Sponsorintäkter per vunnen poäng
Under 2025 var Malmö FF den klubb som drog in klart mest sponsorintäkter – 112 miljoner kronor. I jämförelse drog tvåan Djurgården in 66 miljoner kronor. Tätt därefter drog Hammarby in 64 miljoner kronor i sponsorintäkterna. De klubbar som drog in minst sponsorintäkter var Brommapojkarna, GAIS och Mjällby.
Av klubbarna som har högst sponsorintäkt per vunnen poäng ligger Malmö återigen i topp. Klubben ökade sin sponsorintäkt per vunnen poäng till 2,3 miljoner kronor, jämfört med 1,6 miljoner kronor 2024. Ökningen kan enligt rapporten tolkas som en effekt av en fortsatt stark sponsorbas, samtidigt som de sportsliga resultaten inte förbättrades i samma takt som de kommersiella intäkterna.
Samtidigt syns ett motsatt mönster hos flera klubbar som förbättrade sina sportsliga resultat. IFK Göteborg är det tydligaste exemplet. Klubben hade 2024 den högsta sponsorintäkten per poäng i serien, omkring 1,6 miljoner kronor. Under 2025 sjönk siffran till cirka 0,9 miljoner kronor per poäng.
