Idrottsföreningar över hela landet får nu ökade möjligheter att söka stöd till nya anläggningar och idrottsmiljöer. Allmänna arvsfonden slopar den så kallade enmilsregeln – en geografisk begränsning som under lång tid har hindrat föreningar från att beviljas stöd.
Ändringen får betydelse för hur fondens pengar fördelas – särskilt i större och mellanstora städer där efterfrågan på anläggningar ofta är hög och köerna långa.
Läs hela artikeln – helt gratis
Ange din e-postadress för att fortsätta läsa. Du behöver bara göra det en gång.
Det här ingår
- 1–2 nyhetsbrev i veckan
- Inbjudan till branschevenemang
- Redaktionella djupdykningar
Idrottsföreningar kan i dag ansöka om lokalstöd från Allmänna arvsfonden, och få upp till tio miljoner kronor per projekt i stöd för ny-, om- eller tillbyggnation av idrottsanläggningar.
Tidigare har dock inte alla idrottsföreningar kunnat söka stöd från Arvsfonden. Vid prövningen har fonden gjort bedömningen att om det redan finns en liknande idrottsanläggning inom en mil, den så kallade enmilsregeln, beviljas inte stöd, även om den befintliga anläggningen varit hårt belastad.
Nu ändras den tolkningen. I stället för att utgå från avstånd ska bedömningen i större utsträckning ta hänsyn till utövarnas behov. Det innebär att fler föreningar kan få möjlighet att söka stöd för att bygga nytt eller rusta upp befintliga anläggningar.
“Tidigare har man tittat på vad som fanns på orten, om det fanns en liknande anläggning eller fotbollsplan inom en tio kilometers radie. Nu ska vi istället titta mer på målgruppens behov när vi bedömer vad som är utvecklande,” säger Hanne Konradsen, enhetschef på Arvsfonden.
Arvsfonden täcker 80 procent av projektkostnaden, medan föreningen ska täcka resterande genom egen finansiering eller extern medfinansiering. Det kan exempelvis vara medel från kommuner eller Riksidrottsförbundet, berättar Hanne Konradsen.
“Det är ett arbete som har pågått under en längre tid men beslutet togs av vår delegation i februari. Anledningen till att man har justerat är att man vill att fler ska beviljas stöd för lokaler och anläggningar.”
Flera steg för att få bifall
Vid ansökan granskar Arvsfondsdelegationen flera delar av projektet. Dels utifrån regelverk och behov, dels ur ett ekonomiskt perspektiv. Där ingår bland annat granskning av budget, finansieringsplan, byggkostnader och föreningens organisatoriska kapacitet att genomföra ett större projekt.
“Vi kontrollerar om föreningen har kapacitet att bedriva ett större projekt,” säger Hanne.
Kan påverka fördelningen mellan orter
Enligt Arvsfonden har den tidigare geografiska utgångspunkten i vissa fall gynnat mindre orter, där färre anläggningar funnits inom 10 kilometersradien. Samtidigt kan den ha missgynnat tätbefolkade områden. I större städer kan det finnas anläggningar i närheten, men samtidigt vara långa köer och begränsad tillgång för barn och unga.
“Det kan finnas en anläggning och flera planer, men om 400 barn står i kö och inte får träna för att det är fullt så är behovet ändå stort,” berättar Hanne.
Med den nya behovsbaserade bedömningen kan därför fler projekt i samma stadsdel eller område komma i fråga, även om liknande anläggningar redan finns.
Fasta krav på målgrupper och delaktighet
Arvsfonden kan enligt sitt uppdrag ge stöd till verksamheter riktade till fyra målgrupper: barn, unga, personer med funktionsnedsättning och äldre. Projekten ska vara utvecklande, ha hög delaktighet från målgruppen och innehålla en plan för långsiktig verksamhet.
Det räcker inte att exempelvis vuxna identifierar ett behov om en fotbollsplan medan barnen i själva verket vill ha en skejtbana, förklarar Hanne. Målgruppen, i det här fallet barnen, ska själv ha varit involverad i processen och uttryckt efterfrågan på verksamheten.
“Det kan inte vara vuxna som säger att ungdomar behöver en viss anläggning om ungdomarna själva egentligen efterfrågar något annat.”
Tioårskrav och uppföljning
Vid beviljat lokalstöd ställer Arvsfonden också krav på långsiktighet. Mottagare av stöd ska bedriva verksamhet i minst tio år i den aktuella anläggningen, en så kallad förbindelsetid.
Uppföljning sker löpande under byggtiden och genom rapportering efter att projektet avslutats, samt genom särskilda kontroller efter fyra och tio år. Syftet är att säkerställa att investeringen fortsatt kommer till målgrupperna.
“Man får inte ansöka om pengar för en anläggning och sedan sälja av den. Då har pengarna inte använts på det sätt vi vill att de ska användas,” säger Hanne.
Brett användningsområde för stödet
Idrottsföreningar och andra ideella aktörer kan söka stöd för en rad olika typer av anläggningar, som fotbollsplaner, curlinghallar, klätterväggar, skidanläggningar och olika utomhusmiljöer, berättar Hanne.
“Efter pandemin har vi sett en tendens till att fler har ansökt om stöd för utomhusanläggningar också, vilket svängde efter pandemin.”
Hanne säger även att man har regelbundna kontakter med Riksidrottsförbundet, men att arbetet med den ändrade bedömningen har genomförts inom fondens kansli och beslutats av Arvsfondsdelegationen.
