Anläggningsbristen har blivit en het fråga under inledningen av valåret. RF, Riksidrottsförbundet, har länge efterfrågat större anslag från staten för att möta behovet. I Stockholm har varannan förening svårt att hitta tider, menar RF. I Sverige som stort är motsvarande siffra var fjärde förening.
Läs hela artikeln – helt gratis
Ange din e-postadress för att fortsätta läsa. Du behöver bara göra det en gång.
Det här ingår
- 1–2 nyhetsbrev i veckan
- Inbjudan till branschevenemang
- Redaktionella djupdykningar
Även om Riksidrottsförbundet välkomnar regeringens senaste satsning, 500 miljoner kronor öronmärkta för anläggningar fördelat över de närmaste två åren, vill förbundet se en fortsatt inblandning från regeringen. De senaste anslagen är bra, ett steg i rätt riktning, men det måste fortsätta om underhållsskulden ska byggas bort. Riksidrottsförbundet vill nu att stödet permanentas.
”Det finns en politisk förståelse för att fysisk aktivitet är viktig, men man behöver avsätta större delar av budgeten till den här typen av frågor. Staten behöver bidra mer. Vi efterfrågar ett statligt stöd på 600 miljoner kronor per år för att utveckla nya anläggningar, arbeta med innovativa lösningar och stötta kommunerna,” säger Jonnie Nordensky, ansvarig för anläggningsfrågor på Riksidrottsförbundet.
Det handlar inte heller bara om brist på anläggningar – utan även skicket på befintliga anläggningar.
”Det finns också ett stort renoveringsbehov. Ungefär varannan förening uppger att de ser ett stort behov av renoveringar där de idrottar. Om man inte tar hand om de här ytorna i tid kommer de behöva stängas, och då blir problemet ännu större.”
Hur skulle pengarna från ett sådant stöd användas?
”Det handlar om medel utöver det stöd Riksidrottsförbundet redan får i dag. Fokus ska vara anläggningar och idrottsmiljöer och den absoluta merparten av pengarna är tänkta att användas till delfinansiering av nya anläggningar.”
LÄS OCKSÅ: Stor kartläggning: Storstädernas investeringar i idrottsanläggningar sedan 2020
Jonnie Nordensky utesluter inte heller mer inblandning från näringslivet, där förbundet menar att de skulle kunna vara en del av lösningen.
”Näringslivet har ett intresse av hållbara och levande städer, vilket också gör dem till en relevant aktör i sammanhanget.”
Kommunala strukturer och lagändring
Kommuner behöver se över sitt nuvarande bestånd och ta fram en anläggningsstrategi, där det framgår vad kommunen faktiskt behöver investera i både tid och pengar för att komma tillrätta med problemen, menar Jonnie Nordensky.
”Det är svårt att ta fram en mall som passar alla. Vi för en nära dialog med kommunerna och det är viktigt att alltid utgå från lokala förutsättningar. Vilka behov som finns framåt och vilka prioriteringar som behöver göras de kommande åren.”
Sverige är bra på att bygga bostadsområden, men sämre på att planera för motion och rörelse, tycker Jonnie Nordensky. Riksidrottsförbundet genomförde 2023 en studie där man granskade alla nybyggda bostadsområden och analyserade faktorer som avstånd till idrottsplatser och möjligheter till rörelse. Förbundet undersökte stadsdelar byggda från år 2000 och framåt, och jämförde dem med äldre stadsdelar från 30-, 40-, 50- och 60-talet. Rapporten visade att boende i nyare stadsdelar i genomsnitt har längre till vanliga anläggningstyper som bollplaner, idrottshallar och gymnastiksalar. Dessutom förväntades fler personer dela på samma anläggningar.
”Ytor för idrott och fysisk aktivitet har inte setts som en lika självklar grundsten i stadsplaneringen.”
Riksidrottsförbundet vill därför se ändringar i plan- och bygglagen. Ändringar som tvingar utvecklare att ta med idrottsplatser och liknande anläggningar redan i planeringen. I dag finns inget sådant krav, vilket resulterat i att många nya bostadsområden har färre idrottsplatser, i värsta fall ingen alls.
”I storstadsregionerna har det skett en kraftig förtätning. Det innebär att det relativt sett blir färre idrottsytor – och om ingenting görs riskerar vi att problemet förvärras ytterligare.”
